Call for papers till 46:e ICOTEC-symposiet som äger rum 22–27 juli 2019 i Katowice. Arrangörerna föreslår bl.a. följande fyra teman:
Mer information finns i följande länk.
Under bokmässan i Göteborg i september kommer projektet att diskuteras av två av deltagarna i ett seminarium. Då kommer även det gemensamma bokprojektet Kunskap i rörelse: Kungl. Vetenskapsakademien och skapandet av det moderna samhället (Makadam) att föreligga.
https://bokmassan.se/programs/blott-sverige-svenska-akademier-har/
Tekniska museets årsbok Daedalus som publicerats sedan 1931, finns nu digitalt och sökbart på:
[via Eva Åhrén]
Hagströmerbiblioteket på Karolinska institutet söker i första hand en disputerad humanist med stor erfarenhet av att arbeta med äldre tryck och handskrifter. Bibliotekarieutbildning är meriterande men ej ett krav. Mer information här.
Sista ansökningsdag är den 13 maj.
Nu har är programmet för 2015 års upplaga av Teknik- och vetenskapshistoriska dagar spikat. Finns att läsa här.
[via UU]
Institutionen för idé- och lärdomshistoria är en forskningsintensiv miljö med forskning inom vetenskapshistoria, medicinhistoria, intellektuell historia, utbildningshistoria och kultur- och mediehistoria. De personer vi söker ska ha en historiskt inriktad magister- eller masterexamen i ämnen och inriktningar med relevans för vetenskapshistoria. Vid bedömningen av ansökningar läggs störst vikt vid examensarbetet men också forskningsplanens kvalitet är av stor betydelse. Vi är internationellt inriktade och ser gärna sökande med examen från och erfarenhet av universitetsmiljöer utanför Sverige.
Avdelningen för vetenskapshistoria är en forskningsenhet inom Institutionen för idé- och lärdomshistoria. Anställningen ingår i Avdelningens forskningsprogram som syftar till att studera hur sätten att få kunskap (av vilka naturvetenskapen är ett) uppkommit och utvecklats i sina speciella sociala och kulturella miljöer. Ett närstudium av tekniker för kunskapsproduktion och den ömsesidiga interaktionen mellan olika kunskapssamhällen bidrar till att klargöra hur, var och när det särskilda kunskapssätt som kallas ”naturvetenskap” blev till. Forskningsprojektet har sitt fokus på den globala utvecklingen från senare delen av 1600-talet till början av 1900-talet.
Sökanden är välkomna att inkomma med forskningsförslag som anknyter till ovannämnda fält eller närliggande områden. Mer information om Avdelningens forskningsprojekt finns här.
Utbildning på forskarnivå omfattar fyra år och finansieras med anställning som doktorand. Doktoranderna skall bedriva sin utbildning på forskarnivå på heltid och aktivt delta i institutionens verksamhet. Arbetsspråket vid Avdelningen för vetenskapshistoria är engelska. Närvaro vid institutionens seminarier och deltagande i institutionens vardag och sociala aktivititer förväntas. Tjänstgöring, högst 20%, inom administration och/eller undervisning kan komma ifråga.
Grundläggande behörighet har den som har avlagt examen på avancerad nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 på avancerad nivå, eller på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet om det finns särskilda skäl. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, d.v.s. grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng eller motsvarande kunskaper som förvärvats i någon annan ordning inom eller utom landet, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015.
Särskild behörighet: för studenter med examen före 1 juli 2007 krävs att den sökande inom grundutbildningen har uppnått godkänt resultat om 80 poäng (”gamla” poäng) i idé- och lärdomshistoria eller i annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. För särskild behörighet för studenter med examen på avancerad nivå efter 1 juli 2007 gäller magister- eller masterexamen med idé- och lärdomshistoria som huvudämne eller minst 120 högskolepoäng (tidigare 80) inom ämnet, alternativt motsvarande kunskaper förvärvade inom eller utom landet.
Urval kan komma att ske i relation till tillgänglig handledarkapacitet.
För plats inom utbildningen på forskarnivå gäller: doktoranden skall främst ägna sig åt egen utbildning på forskarnivå. Han/hon får i begränsad omfattning (20%) utföra tjänstgöring vid institutionen som avser utbildning och administrativt arbete.
För gällande regler se Högskoleförordningen, kap 5, 8 och 9, samt universitetets och historisk-filosofiska fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå.
Utbildning på forskarnivå i idé- och lärdomshistoria regleras av ämnets allmänna studieplan. Den kan beställas från institutionen och finns på hemsidan.
Ansökningshandlingar: magister- eller masteruppsats inom ämnet idé- och lärdomshistoria eller närliggande ämnesområden, samt en forskningsplan på högst 3000 ord rörande planerat avhandlingsämne. Därutöver kort CV samt andra handlingar och dokument den sökande önskar åberopa.
Om antagningsprocessen: i antagningsprocessen till forskarutbildningen är det i första hand den sökandes inlämnade magister-/ masteruppsats som bedöms. Rangordningen av de sökande sker efter uppsatsens kvalitet. Som kompletterande underlag lämnas också en forskningsplan in med ansökan där den sökande beskriver ett tänkt avhandlingsämne. Forskningsplanens kvalitet har betydelse för rangordningen i de fall då uppsatserna bedöms hålla likvärdig kvalitet. I antagningsprocessen kan det också bli aktuellt att intervjua ett urval av de sökande. En begränsning i sammanhanget är institutionens möjlighet att tillhandahålla lämplig handledarkompetens.
Forskningsplanens utformning: forskningsplanen ska vara högst 3000 ord. Den bör i första hand beskriva och precisera den fråga eller problem som den sökande vill ta sig an samt klargöra den tänkta undersökningens relevans i relation till tidigare forskning. Planen bör också innehålla kortare diskussioner om möjliga material för undersökningen och metodologiska överväganden kring potentialen i dessa.
Ansökningsblankett hämtas här eller rekvireras från Eva.Rosendal-Jansson@idehist.uu.se, tel. 018-471 29 54.
Upplysningar lämnas av institutionens prefekt Torbjörn Gustafsson Chorell, tel. 018-471 76 77, Torbjorn.Gustafsson-Chorell@idehist.uu.se; studierektor för forskarutbildningen Sven Widmalm, tel. 018-471 15 81, Sven.Widmalm@idehist.uu.se eller Otto Sibum, tel. 018-471 14 80, otto.sibum@idehist.uu.se.
Välkommen med din skriftliga ansökan senast den 31 mars 2015, UFV-PA 2015/133. Klicka på länken nedan för att komma till ansökningsformuläret.
Institutionen för idé- och lärdomshistoria är en forskningsintensiv miljö med forskning inom vetenskapshistoria, medicinhistoria, intellektuell historia, utbildningshistoria och kultur- och mediehistoria. De personer vi söker ska ha en historiskt inriktad magister- eller masterexamen i ämnen och inriktningar med relevans för dessa områden. Vid bedömningen av ansökningar läggs störst vikt vid examensarbetet men också forskningsplanens kvalitet är av stor betydelse. Vi är internationellt inriktade och ser gärna sökande med examen från och erfarenhet av universitetsmiljöer utanför Sverige. För mer information, se institutionens hemsida.
Utbildning på forskarnivå omfattar fyra år och finansieras med anställning som doktorand. Doktoranderna skall bedriva sin utbildning på forskarnivå på heltid och aktivt delta i institutionens verksamhet. Närvaro vid institutionens seminarier och deltagande i institutionens vardag och sociala aktiviteter förväntas. Tjänstgöring, högst 20 %, inom administration och/eller undervisning kan komma ifråga.
Grundläggande behörighet har den som har avlagt examen på avancerad nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 på avancerad nivå, eller på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet om det finns särskilda skäl. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, d.v.s. grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng eller motsvarande kunskaper som förvärvats i någon annan ordning inom eller utom landet, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015.
Särskild behörighet: för studenter med examen före 1 juli 2007 krävs att den sökande inom grundutbildningen har uppnått godkänt resultat om 80 poäng (”gamla” poäng) i idé- och lärdomshistoria eller i annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. För särskild behörighet för studenter med examen på avancerad nivå efter 1 juli 2007 gäller magister- eller masterexamen med idé- och lärdomshistoria som huvudämne eller minst 120 högskolepoäng (tidigare 80) inom ämnet, alternativt motsvarande kunskaper förvärvade inom eller utom landet.
Urval kan komma att ske i relation till tillgänglig handledarkapacitet.
För plats inom utbildningen på forskarnivå gäller: doktoranden skall främst ägna sig åt egen utbildning på forskarnivå. Han/hon får i begränsad omfattning (20%) utföra tjänstgöring vid institutionen som avser utbildning och administrativt arbete.
För gällande regler se Högskoleförordningen, kap 5, 8 och 9, samt universitetets och historisk-filosofiska fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå.
Utbildning på forskarnivå i idé- och lärdomshistoria regleras av ämnets allmänna studieplan. Den kan beställas från institutionen och finns på hemsidan.
Ansökningshandlingar: magister- eller masteruppsats inom ämnet idé- och lärdomshistoria eller närliggande ämnesområden, samt en forskningsplan på högst 3000 ord rörande planerat avhandlingsämne. Därutöver kort CV samt andra handlingar och dokument den sökande önskar åberopa.
Om antagningsprocessen: i antagningsprocessen till forskarutbildningen är det i första hand den sökandes inlämnade magister-/ masteruppsats som bedöms. Rangordningen av de sökande sker efter uppsatsens kvalitet. Som kompletterande underlag lämnas också en forskningsplan in med ansökan där den sökande beskriver ett tänkt avhandlingsämne. Forskningsplanens kvalitet har betydelse för rangordningen i de fall då uppsatserna bedöms hålla likvärdig kvalitet. I antagningsprocessen kan det också bli aktuellt att intervjua ett urval av de sökande. En begränsning i sammanhanget är institutionens möjlighet att tillhandahålla lämplig handledarkompetens.
Forskningsplanens utformning: forskningsplanen ska vara högst 3000 ord. Den bör i första hand beskriva och precisera den fråga eller problem som den sökande vill ta sig an samt klargöra den tänkta undersökningens relevans i relation till tidigare forskning. Planen bör också innehålla kortare diskussioner om möjliga material för undersökningen och metodologiska överväganden kring potentialen i dessa.
Ansökningsblankett hämtas här eller rekvireras från Eva.Rosendal-Jansson@idehist.uu.se, tel. 018-471 29 54.
Upplysningar lämnas av institutionens prefekt Torbjörn Gustafsson Chorell, tel. 018‑ 471 76 77, Torbjorn.Gustafsson-Chorell@idehist.uu.se, studierektor för forskarutbildningen Sven Widmalm, tel. 018-471 15 81, Sven.Widmalm@idehist.uu.se.
Välkommen med din ansökan senast den 31 mars 2015, UFV-PA 2015/132. Klicka här för att komma till ansökningsformuläret.
Tillträde tidigast 2015-09-01.
[via Thord Silverbark]
Institutionen för kultur och estetik söker en universitetslektor i idéhistoria
Arbetsuppgifter: Innehavaren ska i första hand arbeta med undervisning och handledning i idéhistoria på grund- och avancerad nivå. Arbetsuppgifterna innefattar undervisning på olika typer av kurser, såväl kronologiskt som tematiskt upplagda. I arbetet ingår även egen forskning liksom administration och initiering av forskningsprojekt. Eftersom ämnet idéhistoria från årsskiftet 2015 ingår i en ny institutionsorganisation ska innehavaren vara beredd att ta på sig uppgifter som syftar till utveckling av utbildning och forskning i samverkan med företrädare såväl för det egna ämnet som för andra ämnen. Den som anställs bör också aktivt verka för att bidra till extern finansiering av forskning vid institutionen.
Behörighetskrav: Behörig att anställas som lektor är den som dels har visat pedagogisk skicklighet, dels har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande kunskaper som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som ska ingå. Som allmänt behörighetskrav gäller att ha såväl förmåga att samarbeta som den förmåga och lämplighet i övrigt som krävs för att fullgöra arbetsuppgifterna väl.
Bedömningsgrunder: Vid tillsättningen fästs lika och särskild vikt vid vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Vad gäller pedagogisk skicklighet fästs särskilt stor vikt vid bred erfarenhet av undervisning på såväl kurser inom ämnets basutbud som tematiskt specialiserade kurser. Stor vikt fästs vid förmåga att arbeta med kursutveckling och med forskning i samverkan. Vikt tillmäts även administrativ skicklighet och förmåga att samverka med det omgivande samhället samt förmåga att informera om forskning och utvecklingsarbete. Eftersom merparten av undervisningen sker på svenska krävs goda kunskaper i svenska eller annat nordiskt språk, såväl i tal som i skrift. Meriterande är högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt. En sökande som saknar högskolepedagogisk utbildning om minst 7,5 hp och som inte heller bedöms ha förvärvat motsvarande kunskaper på annat sätt ska genomgå sådan utbildning under de två första anställningsåren.
Närmare upplysningar lämnas av prefekten, professor Inga Sanner, tel.08-16 34 05, inga.sanner@idehist.su.se. Frågor om anställningsförfarandet besvaras av Magnus Liw, tel. 08-162554, e-post magnus.liw@su.se Fackliga företrädare är Anqi Lindblom-Ahlm (Saco-S), Lisbeth Häggberg (ST) tfn 08-16 20 00 (vx), samt Gunnar Stenberg (SEKO), tfn 070-316 43 41.
Ansökan: För att söka denna anställning ber vi dig att använda Stockholms universitets webbansökningsformulär här. Den sökande ansvarar för att ansökan är komplett i enlighet med ledigkungörelse, och att den är universitetet tillhanda senast sista ansökningsdag. Mall för ansökan om anställning som lärare och universitetets anställningsordning finns på www.su.se/nyanstallning. Observera att maximalt 10 vetenskapliga arbeten får insändas för bedömning.
Välkommen med Din ansökan, med ref nr SU FV-0243-15, senast den 28 februari 2015
[via TVHD]
Den 15–17 april 2015 anordnas den nationella konferensen Teknik- och vetenskapshistoriska dagar i Lund. Konferensen anordnas vartannat år och riktar sig till forskare och doktorander inom teknik- och vetenskapshistoria och angränsande forskningsfält samt till personer verksamma inom museisektorn. Arrangör för 2015 års konferens är avdelningen för idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet i samarbete med Svenska Nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria.
Inbjuden key-noteföreläsare är Kristin Asdal, Senter for teknologi, innovasjon og kultur (TIK) vid Oslo universitet.
Historiska studier av vetenskap och teknik bedrivs inom en rad discipliner och områden, alltifrån teknik- och vetenskapshistoria, idéhistoria, medicinhistoria, miljöhistoria, ekonomisk historia och teknik- och vetenskapsstudier till etnologi, sociologi och kulturstudier och vi vill uppmuntra doktorander och forskare från samtliga dessa discipliner att delta.
Vi välkomnar deltagare med följande typer av bidrag:
– Individuella papers eller presentationer på valfritt tema
– Förslag på sessioner på valfritt tema
– Individuella bidrag som anknyter till konferensens tema/teman
Inom ramen för konferensen planeras ett antal teman varav ett är ”Universitetshistoria – vägar till vitalisering och reflexion”. Universitetshistoria som genre har varit påfallande traditionell och främst producerats av enskilda lärosäten i samband med olika jubileer. Det universitetshistoriska temat vill därför inbjuda till en bred diskussion om hur denna genre kan förnyas men också göras mer allmängiltig och relevant. Inte minst mot bakgrund av universitetets snabba förändring under senare tid är det angeläget att utveckla en historieskrivning som kan ge nya perspektiv på universitetet som central kunskapsinstitution i samhället. Det inbegriper även kunskapsproduktionens villkor inom andra akademiska institutioner och miljöer samt hur denna kunskap tillämpas inom olika delar av samhället.
På fredag eftermiddag kommer det att finnas möjlighet för konferensens deltagare att besöka kärnkraftverket i Barsebäck för en guidad tur. Noteras bör att antalet platser på denna rundtur är begränsat. Konferensens språk är svenska, övriga skandinaviska språk samt engelska. Sista dag för anmälan av individuella abstracts (250 ord) och förslag på sessioner är 15 januari 2015. Anmälan sker på konferensens hemsida, där även praktisk information om boende, konferensavgift etc. kommer fortlöpande att uppdateras.
Eventuella övriga frågor skickas till: TVHD2015@kultur.lu.se
English summary: A national conference on the History of Science and Technology will be held in Lund, April 15–17, 2015. The conference is held every two years and is aimed at graduate students and researchers in the history of technology and science and adjacent research fields and to people working in the museum sector. Organizer for the 2015 conference is the Department of History of Science and Ideas, Lund University in cooperation with the the Swedish National Committee of the History of Technology and Science. The main topic of the conference is ”University History—ways to revitalization and reflection.” For further information, please send a message to: TVHD2015@kultur.lu.se or visit our website.
Vetenskapshistoria 