Inbjudan till forskningsseminarier vid Enheten för medicinens historia och kulturarv, Karolinska Institutet

[via Daniel Normark]
 
Vi inleder denna termin en serie seminarier som främst vänder sig till forskare och forskarstuderande inom medicin-, teknik- och vetenskapshistoria, Science and Technology Studies, samt angränsande ämnesområden.
 
24 september kl. 15-17, samt postseminarium
EVA ÅHRÉN, Karolinska Institutet
Figuring Things Out: Visualizations in the Work of Swedish Anatomists Anders and Gustaf Retzius, 1829-1919”
 
29 oktober kl. 15-17
OLOF LJUNGSTRÖM, Karolinska Institutet
”Det svenska Golgata: Anders Retzius’ kraniologiska samling på KI”
 
3 december, kl. 10-12, samt lunch till självkostnadspris
ERICKA JOHNSON, Linköpings universitet
”A Constant Torment: Tracing the Discursive Contours of the Aging Prostate”
 
Anmälan till Eva Åhréneva.ahren@ki.se
 
Seminarierna utgår från texter som skickas i förväg till anmälda deltagare.
Ange också om du vill delta i efterföljande postseminarium eller lunch.
 
Enheten för medicinens historia och kulturarv, Hagströmerbiblioteket
Haga Tingshus, Annerovägen 12, Solna
 
Hitta till oss:
SL hållplats Haga södra, trafikeras av buss 59 från Slussen, Centralen, Stadsbiblioteket/Rådmansgatan, eller buss 515 mot Sundbyberg från Odenplan eller Stadsbiblioteket

Nature berättar historien om en kontroversiell cellinje med svensk anknytning

Image

Stamceller. Bild: Wikipedia Commons/ Nissim Benvenisty.

Ett av sommarens nummer av Nature innehåller en högintressant vetenskapshistorisk artikel, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Den berättar om cellinjen WI-38 som har använts i hela världen för att framställa vacciner mot polio, röda hund, mässling och andra sjukdomar. Cellerna kom från ett foster som hade aborterats på ett sjukhus i Stockholm 1962 och sedan skickats via Karolinska Institutet till mikrobiologen Leonard Hayflicks laboratorium i USA. Likheter lyfts fram med HeLa-cellerna, vars tillkomst tidigare har skildrats i Rebecca Skloots uppmärksammade bok Den odödliga Henriella Lacks. I inget av fallen har ekonomisk ersättning delats ut till de anhöriga, trots att cellinjerna gett upphov till stora vinster för läkemedelsindustrin. Speciellt med WI-38 var att den kom från ett aborterat foster och Nature-reportern Meredith Wadman hörde av sig till mig för att fråga om hur den svenska abortlagstiftningen och etiska regler om informerat samtycke såg ut på 1960-talet. Artikeln kan ses som en del av ett växande intresse för historiska och etiska frågor framdrivna av aktuella kontroverser kring bland annat användningen av embryonala stamceller för medicinsk forskning och behandling. Läs Nature-artikeln här.