Some Images from the 1914 Solar Eclipse

I celebration of today’s solar eclipse (which only reached about 80 % here in Sweden) Jonas Häggblom, conservator at the Center for History of Science, has reproduced some material from a 1914 solar eclipse expedition to Sollefteå in the north of Sweden. The expedition was arranged by the Royal Swedish Academy of Sciences in Stockholm and led by physicist Bernhard Hasselberg (1848-1922).

xxx

Some documents relating to the eclipse. In the letter in the middle astronomer Hugo von Zeipel (1873-1959) has calculated the beginning and the end of the totality. The notebook to the left is from the actual event, and shows time stamps during the eclipse. Image: Jonas Häggblom/Center for the History of Science, Royal Swedish Academy of Sciences.

xxx

Overview of the Sollefteå site. The image of the sun was reflected by mirrors at the wall to the right, through the white tunnel, and into the camera mounted in the shed to the left. Hasselberg is the man with an umbrella in the center of the image. Image: Jonas Häggblom/Center for the History of Science, Royal Swedish Academy of Sciences.

xxx

The front end of the camera (right hand side pf the construction in the image above). The image of the sun was reflected by the coelostat to the left, onto the secondary mirror to the right, and into the camera objective in the middle. Image: Jonas Häggblom/Center for the History of Science, Royal Swedish Academy of Sciences.

xxx

Some photos of the totality taken from various sites in Sweden. Image: Jonas Häggblom/Center for the History of Science, Royal Swedish Academy of Sciences.

Original documents, images etcetera can be found at the Center for the History of Science at the Royal Swedish Academy of Sciences, Stockholm. In addition the eclipse event was also captured on film, and a six minute film clip, showing among other things Hasselberg in Sollefteå, is preserved at the Archival Film Collections of the Swedish Film Institute. Additional images from the Swedish eclipse expeditions can be found at Uppsala University Library.

Annoncement: 4 PhD students in Environmental Humanities, Royal Institute of Technology

[via KTH]

Royal Institute of Technology, Division of History of Science, Technology and Environment, announces 4 PhD positions in environmental humanities.

Applications are invited for 12 Early Stage Researchers (ESRs) to study for a PhD in different locations within the Marie Sklodowska-Curie Innovative Training Network ENHANCE (Environmental Humanities for a Concerned Europe). We seek four (4) PhD students for the Division of History of Science, Technology and Environment, KTH Architecture and the Built Environment, KTH Royal Institute of Technology for our four-year programme in History of Science, Technology and Environment.

The successful candidates will participate in the network’s training activities and work placements in Germany, Italy, Sweden, and the UK. Regular meetings and workshops will supplement the support provided at the different host institutions. ENHANCE is an EU-funded doctoral program consisting of 4 European academic partners which, together with their non-academic associates, operate within a transnational network dedicated to cross-disciplinary research in the Environmental Humanities field. The main aims of ENHANCE are to provide its PhD candidates with the academic and complementary skills training to place them at the forefront of a new generation of Environmental Humanities research; to lay down the foundation for a structured, sustainable approach to doctoral training in Environmental Humanities at the EU level; and to provide potential employment in a wide variety of environmentally oriented careers including an academic career. Research and training will concentrate on three major areas––natural disasters and cultures of risk, history of science and technology, and environmental ethics––and will address a series of core interlocking issues: wilderness and conservation; flooding and drought; climate change and risk; and waste, environmental justice, and environmental health.

Deadline for applications 20 April 2015

More information here.

 

Programme Research: Scientific Communication in a Period of Institutional Change

Flora och faunavårdskonferensBy Jenny Beckman

Department of History of Science and Ideas

Uppsala University

What is a scientific publication and why was this question so important in the early 19th century? Scientists did not agree how scientific results should be published, in terms of language or medium. At the same time, publications and establishing priority of discovery were increasingly important to scientists seeking positions in schools and universities.
The famous Swedish chemist Jöns Jacob Berzelius (1779-1848) participated in many priority disputes in his field, and also engaged in institutional reforms, in launching scientific journals, and in trying to set a standard for proper scientific publication. In this project, I will use Berzelius’ practices and pronouncements on publication to study norms of scientific communication in a period of institutional change. I argue that Berzelius’ view is a particularly revealing one: an international figure in chemistry, publishing mainly in Swedish, and wielding his power through translations and international disciples.
The purpose of the project is threefold. First, to shed light on the development of the scientific journal as a medium, and modern norms of publication. Second, to contribute to the discussion of publication practices as an integral part of the “great transformation” of scientific institutions in the early 19th century. Third, Berzelius’ particular problems of communicating with a wide chemical community from his peripheral position demonstrate the importance of a transnational perspective on these developments.

Ber

Berzelius painted by Olof Johan Södermark (1790-1848). (Wikipedia commons)

 

Utlysning: Doktorandtjänst i idé- och lärdomshistoria med inriktning mot vetenskapshistoria, Uppsala universitet

[via UU]

Institutionen för idé- och lärdomshistoria är en forskningsintensiv miljö med forskning inom vetenskapshistoria, medicinhistoria, intellektuell historia, utbildningshistoria och kultur- och mediehistoria. De personer vi söker ska ha en historiskt inriktad magister- eller masterexamen i ämnen och inriktningar med relevans för vetenskapshistoria. Vid bedömningen av ansökningar läggs störst vikt vid examensarbetet men också forskningsplanens kvalitet är av stor betydelse. Vi är internationellt inriktade och ser gärna sökande med examen från och erfarenhet av universitetsmiljöer utanför Sverige.

Avdelningen för vetenskapshistoria är en forskningsenhet inom Institutionen för idé- och lärdomshistoria. Anställningen ingår i Avdelningens forskningsprogram som syftar till att studera hur sätten att få kunskap (av vilka naturvetenskapen är ett) uppkommit och utvecklats i sina speciella sociala och kulturella miljöer. Ett närstudium av tekniker för kunskapsproduktion och den ömsesidiga interaktionen mellan olika kunskapssamhällen bidrar till att klargöra hur, var och när det särskilda kunskapssätt som kallas ”naturvetenskap” blev till. Forskningsprojektet har sitt fokus på den globala utvecklingen från senare delen av 1600-talet till början av 1900-talet.

Sökanden är välkomna att inkomma med forskningsförslag som anknyter till ovannämnda fält eller närliggande områden. Mer information om Avdelningens forskningsprojekt finns här.

Utbildning på forskarnivå omfattar fyra år och finansieras med anställning som doktorand. Doktoranderna skall bedriva sin utbildning på forskarnivå på heltid och aktivt delta i institutionens verksamhet. Arbetsspråket vid Avdelningen för vetenskapshistoria är engelska. Närvaro vid institutionens seminarier och deltagande i institutionens vardag och sociala aktivititer förväntas. Tjänstgöring, högst 20%, inom administration och/eller undervisning kan komma ifråga.

Grundläggande behörighet har den som har avlagt examen på avancerad nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 på avancerad nivå, eller på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet om det finns särskilda skäl. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, d.v.s. grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng eller motsvarande kunskaper som förvärvats i någon annan ordning inom eller utom landet, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015.

Särskild behörighet: för studenter med examen före 1 juli 2007 krävs att den sökande inom grundutbildningen har uppnått godkänt resultat om 80 poäng (”gamla” poäng) i idé- och lärdomshistoria eller i annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. För särskild behörighet för studenter med examen på avancerad nivå efter 1 juli 2007 gäller magister- eller masterexamen med idé- och lärdomshistoria som huvudämne eller minst 120 högskolepoäng (tidigare 80) inom ämnet, alternativt motsvarande kunskaper förvärvade inom eller utom landet.

Urval kan komma att ske i relation till tillgänglig handledarkapacitet.

För plats inom utbildningen på forskarnivå gäller: doktoranden skall främst ägna sig åt egen utbildning på forskarnivå. Han/hon får i begränsad omfattning (20%) utföra tjänstgöring vid institutionen som avser utbildning och administrativt arbete.

För gällande regler se Högskoleförordningen, kap 5, 8 och 9, samt universitetets och historisk-filosofiska fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå.

Utbildning på forskarnivå i idé- och lärdomshistoria regleras av ämnets allmänna studieplan. Den kan beställas från institutionen och finns på hemsidan.

Ansökningshandlingar: magister- eller masteruppsats inom ämnet idé- och lärdomshistoria eller närliggande ämnesområden, samt en forskningsplan på högst 3000 ord rörande planerat avhandlingsämne. Därutöver kort CV samt andra handlingar och dokument den sökande önskar åberopa.

Om antagningsprocessen: i antagningsprocessen till forskarutbildningen är det i första hand den sökandes inlämnade magister-/ masteruppsats som bedöms. Rangordningen av de sökande sker efter uppsatsens kvalitet. Som kompletterande underlag lämnas också en forskningsplan in med ansökan där den sökande beskriver ett tänkt avhandlingsämne. Forskningsplanens kvalitet har betydelse för rangordningen i de fall då uppsatserna bedöms hålla likvärdig kvalitet. I antagningsprocessen kan det också bli aktuellt att intervjua ett urval av de sökande. En begränsning i sammanhanget är institutionens möjlighet att tillhandahålla lämplig handledarkompetens.

Forskningsplanens utformning: forskningsplanen ska vara högst 3000 ord. Den bör i första hand beskriva och precisera den fråga eller problem som den sökande vill ta sig an samt klargöra den tänkta undersökningens relevans i relation till tidigare forskning. Planen bör också innehålla kortare diskussioner om möjliga material för undersökningen och metodologiska överväganden kring potentialen i dessa.

Ansökningsblankett hämtas här eller rekvireras från Eva.Rosendal-Jansson@idehist.uu.se, tel. 018-471 29 54.

Upplysningar lämnas av institutionens prefekt Torbjörn Gustafsson Chorell, tel. 018-471 76 77, Torbjorn.Gustafsson-Chorell@idehist.uu.se; studierektor för forskarutbildningen Sven Widmalm, tel. 018-471 15 81, Sven.Widmalm@idehist.uu.se eller Otto Sibum, tel. 018-471 14 80, otto.sibum@idehist.uu.se.

Välkommen med din skriftliga ansökan senast den 31 mars 2015, UFV-PA 2015/133. Klicka på länken nedan för att komma till ansökningsformuläret.

Utlysning: 1-2 doktorander i idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet

[via UU]

Institutionen för idé- och lärdomshistoria är en forskningsintensiv miljö med forskning inom vetenskapshistoria, medicinhistoria, intellektuell historia, utbildningshistoria och kultur- och mediehistoria. De personer vi söker ska ha en historiskt inriktad magister- eller masterexamen i ämnen och inriktningar med relevans för dessa områden. Vid bedömningen av ansökningar läggs störst vikt vid examensarbetet men också forskningsplanens kvalitet är av stor betydelse. Vi är internationellt inriktade och ser gärna sökande med examen från och erfarenhet av universitetsmiljöer utanför Sverige. För mer information, se institutionens hemsida.

Utbildning på forskarnivå omfattar fyra år och finansieras med anställning som doktorand. Doktoranderna skall bedriva sin utbildning på forskarnivå på heltid och aktivt delta i institutionens verksamhet. Närvaro vid institutionens seminarier och deltagande i institutionens vardag och sociala aktiviteter förväntas. Tjänstgöring, högst 20 %, inom administration och/eller undervisning kan komma ifråga.

Grundläggande behörighet har den som har avlagt examen på avancerad nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 på avancerad nivå, eller på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet om det finns särskilda skäl. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, d.v.s. grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng eller motsvarande kunskaper som förvärvats i någon annan ordning inom eller utom landet, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015.

Särskild behörighet: för studenter med examen före 1 juli 2007 krävs att den sökande inom grundutbildningen har uppnått godkänt resultat om 80 poäng (”gamla” poäng) i idé- och lärdomshistoria eller i annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. För särskild behörighet för studenter med examen på avancerad nivå efter 1 juli 2007 gäller magister- eller masterexamen med idé- och lärdomshistoria som huvudämne eller minst 120 högskolepoäng (tidigare 80) inom ämnet, alternativt motsvarande kunskaper förvärvade inom eller utom landet.

Urval kan komma att ske i relation till tillgänglig handledarkapacitet.

För plats inom utbildningen på forskarnivå gäller: doktoranden skall främst ägna sig åt egen utbildning på forskarnivå. Han/hon får i begränsad omfattning (20%) utföra tjänstgöring vid institutionen som avser utbildning och administrativt arbete.

För gällande regler se Högskoleförordningen, kap 5, 8 och 9, samt universitetets och historisk-filosofiska fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå.

Utbildning på forskarnivå i idé- och lärdomshistoria regleras av ämnets allmänna studieplan. Den kan beställas från institutionen och finns på hemsidan.

Ansökningshandlingar: magister- eller masteruppsats inom ämnet idé- och lärdomshistoria eller närliggande ämnesområden, samt en forskningsplan på högst 3000 ord rörande planerat avhandlingsämne. Därutöver kort CV samt andra handlingar och dokument den sökande önskar åberopa.

Om antagningsprocessen: i antagningsprocessen till forskarutbildningen är det i första hand den sökandes inlämnade magister-/ masteruppsats som bedöms. Rangordningen av de sökande sker efter uppsatsens kvalitet. Som kompletterande underlag lämnas också en forskningsplan in med ansökan där den sökande beskriver ett tänkt avhandlingsämne. Forskningsplanens kvalitet har betydelse för rangordningen i de fall då uppsatserna bedöms hålla likvärdig kvalitet. I antagningsprocessen kan det också bli aktuellt att intervjua ett urval av de sökande. En begränsning i sammanhanget är institutionens möjlighet att tillhandahålla lämplig handledarkompetens.

Forskningsplanens utformning: forskningsplanen ska vara högst 3000 ord. Den bör i första hand beskriva och precisera den fråga eller problem som den sökande vill ta sig an samt klargöra den tänkta undersökningens relevans i relation till tidigare forskning. Planen bör också innehålla kortare diskussioner om möjliga material för undersökningen och metodologiska överväganden kring potentialen i dessa.

Ansökningsblankett hämtas här eller rekvireras från Eva.Rosendal-Jansson@idehist.uu.se, tel. 018-471 29 54.

Upplysningar lämnas av institutionens prefekt Torbjörn Gustafsson Chorell, tel. 018‑ 471 76 77, Torbjorn.Gustafsson-Chorell@idehist.uu.se, studierektor för forskarutbildningen Sven Widmalm, tel. 018-471 15 81, Sven.Widmalm@idehist.uu.se.

Välkommen med din ansökan senast den 31 mars 2015, UFV-PA 2015/132. Klicka här för att komma till ansökningsformuläret.

Tillträde tidigast 2015-09-01.

Utlysning: Universitetslektor i idéhistoria, Stockholms universitet

[via Thord Silverbark]

Institutionen för kultur och estetik söker en universitetslektor i idéhistoria

Arbetsuppgifter: Innehavaren ska i första hand arbeta med undervisning och handledning i idéhistoria på grund- och avancerad nivå. Arbetsuppgifterna innefattar undervisning på olika typer av kurser, såväl kronologiskt som tematiskt upplagda. I arbetet ingår även egen forskning liksom administration och initiering av forskningsprojekt. Eftersom ämnet idéhistoria från årsskiftet 2015 ingår i en ny institutionsorganisation ska innehavaren vara beredd att ta på sig uppgifter som syftar till utveckling av utbildning och forskning i samverkan med företrädare såväl för det egna ämnet som för andra ämnen. Den som anställs bör också aktivt verka för att bidra till extern finansiering av forskning vid institutionen.

Behörighetskrav: Behörig att anställas som lektor är den som dels har visat pedagogisk skicklighet, dels har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande kunskaper som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som ska ingå. Som allmänt behörighetskrav gäller att ha såväl förmåga att samarbeta som den förmåga och lämplighet i övrigt som krävs för att fullgöra arbetsuppgifterna väl.

Bedömningsgrunder: Vid tillsättningen fästs lika och särskild vikt vid vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Vad gäller pedagogisk skicklighet fästs särskilt stor vikt vid bred erfarenhet av undervisning på såväl kurser inom ämnets basutbud som tematiskt specialiserade kurser. Stor vikt fästs vid förmåga att arbeta med kursutveckling och med forskning i samverkan. Vikt tillmäts även administrativ skicklighet och förmåga att samverka med det omgivande samhället samt förmåga att informera om forskning och utvecklingsarbete. Eftersom merparten av undervisningen sker på svenska krävs goda kunskaper i svenska eller annat nordiskt språk, såväl i tal som i skrift.  Meriterande är högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt. En sökande som saknar högskolepedagogisk utbildning om minst 7,5 hp och som inte heller bedöms ha förvärvat motsvarande kunskaper på annat sätt ska genomgå sådan utbildning under de två första anställningsåren.

Närmare upplysningar lämnas av prefekten, professor Inga Sanner, tel.08-16 34 05, inga.sanner@idehist.su.se. Frågor om anställningsförfarandet besvaras av Magnus Liw, tel. 08-162554, e-post magnus.liw@su.se Fackliga företrädare är Anqi Lindblom-Ahlm (Saco-S), Lisbeth Häggberg (ST) tfn 08-16 20 00 (vx), samt Gunnar Stenberg (SEKO), tfn 070-316 43 41.

Ansökan: För att söka denna anställning ber vi dig att använda Stockholms universitets webbansökningsformulär här. Den sökande ansvarar för att ansökan är komplett i enlighet med ledigkungörelse, och att den är universitetet tillhanda senast sista ansökningsdag. Mall för ansökan om anställning som lärare och universitetets anställningsordning finns på www.su.se/nyanstallning. Observera att maximalt 10 vetenskapliga arbeten får insändas för bedömning.

Välkommen med Din ansökan, med ref nr SU FV-0243-15, senast den 28 februari 2015