August 26–27 the Center for History of Science at the Royal Swedish Academy of Sciences together with Umeå Studies in Science, Technology and Environment (USSTE) arrange a workshop about the history of field research stations at Umeå University.
See the call for papers
Abisko research station.
[via Anna Åberg]
Organisers: Marc Elie, Fabien Locher
Supported by ANR project GOVENPRO
Property systems are essential operators in the anthropization of environments. The transformations they cause or enable often contribute to increasing societies’ exposure to natural hazards. Conversely, historical research shows that some forms of ownership and inheritance law can help to avoid the occurrence of disastrous events, such as avalanches in mountainous areas. Central and local authorities have also long sought to constrain property rights in order to prevent the occurrence of disasters and alleviate their effects, for example by compulsory purchase or the restriction of individual property rights.
Taking a historic perspective focusing on the 19th and 20th centuries, the conference will explore the interactions between property systems, resources and environments, and the particular class of socio-ecological processes that is disasters. The concept here is understood broadly to include “natural”, “industrial”, “demographic” and “ecological” disasters. Property systems are taken as the whole range (individual property, public ownership, common property and commons, servitudes, intellectual property) with particular stress on the actual practices (technical, legal, scientific, enforcement, etc.) that underpin their existence and combine to make them operate as historical institutions.
Disasters, in their short- and long-term effects, reshape the operating conditions for private and public actors, enabling them to affect the distribution of property and its workings, i.e. its rules of acquisition and transmission and the rights it entails.
A disaster is an occasion for the transformation of property in ways that may have many purposes and motivations: economic, political, ideological. It is also likely, by design or chance, to produce, at a relatively small scale of space and time, an “emergency situation” for property as ordinary rules are relaxed or relief must be provided. Disasters are also a motive for action, often as part of public policy, affecting property rights in order to prevent a catastrophe in advance, or mitigate or repair its effects afterwards. These three aspects (opportunity, emergency, management) interact and overlap to produce a complex set of processes of historical co-construction of property and disasters that the conference will address.
Issues addressed will include, but are not limited to,
1/ The disaster as a “state of emergency” for property: relaxation of regulating mechanisms, requisitions, “return to order” of ordinary property;
2/ The disaster as an opportunity to appropriate environments and resources, for private actors (private enclosure, speculative sale and purchase, concentration of ownership) via, in particular, market mechanisms, public action, violence or the threat of violence;
3/ The place of property in disaster prevention policies and preparation for disasters: servitudes, zoning, planning rules, expropriation, compulsory or voluntary purchase;
4/ Property and post-disaster repair and reconstruction programmes;
5/ Property, vulnerability and resilience: relationships between property distribution and regulation, and unequal exposure and response; disaster, property and poverty;
6/ Disaster, property, insurance: insurance mechanisms, assessment of damage and size of disaster; role of insurance in policies of prevention, preparation and reconstruction; insurance and permanence of property rights in emergencies;
7/ Disasters in the long history of theoretical discourse on environment/property relations: claims that some forms of property are linked to the occurrence of acute ecological crises, such as the so-called “tragedy of the commons”, criticisms of private property; discourse on the decline, fall and collapse of societies, seen in terms of the environment and property.
The conference will be held on 2-3 December 2015 at EHESS, 190-198 Avenue de France, 75013 Paris. Working languages will be English and French.
Proposed papers (in French or English) should be submitted by email to conference.disaster.property@gmail.com by 15 May 2015 at the latest.
Each proposal must include the first and last names and email address of the speaker; a CV of no more than one page; a title and proposal text of no more than 600 words. The selected speakers will have their travel and accommodation expenses paid. Responses to the proposals will be sent out by 15 July 2015. Background texts to the papers will be requested by 1 November 2015 so as to be circulated among speakers in advance of the conference.
[via KTH]
On Thursday, 11 June 2015 Division of History of Science, Technology and Environment will host the workshop ”The Making of Earth Imagery: The History of Space Technology and Environmental Perceptions” at the Royal Institute of Technology in Stockholm. The workshop will be held on the occasion of Sebastian Grevsmühl from Pierre et Marie Curie University Paris visiting the Division (for his work on space and the global environment see e.g. the e-publication from the conference ”New Perspectives on Global Environmental Images” held in Paris in 2014.
We invite students and scholars working in the broader field of space technology, satellite remote sensing and environmental perception to participate in the workshop and share their research with us. If the schedule permits we will allow for brief project presentations.
Workshop outline
How are historians of technology and environment to understand the interplay between actors, technologies, practices and the development of environmental perceptions in society? This workshop sets out to explore this question by studying the specific set of technologies and environmental images that satellite remote sensing provides. When the first satellites were placed into orbit in the second half of the 20th century, they changed not only the practices of environmental observation but also the study object, the earthly environment. New data became available and was assembled into new images of the Earth.
The diversified environmental monitoring program that took hold with the shift from military to civilian application in the 1970s has been hailed as the ”environmental turn” in the space enterprise. For many observers, among them the Apollo astronauts, seeing Earth from space represented a highly auto reflexive undertaking but, on the other hand, also a deep alienation. The workshop proposes to address the specificity of the space perspective beyond the dialectic of the distanced outer-space ”view from nowhere” and an inner space profoundly shaped by subjective intentions and imaginaries, by exploring earth satellite monitoring and surveillance both as a technoscientific practice and as a new set of ideas about local and global environments.
Our case studies on US and European satellite remote sensing projects from the 1970s to the 1990s will look particularly at the emerging images and messages about nature, at matters of the motivation, creation, appropriation and application of technologies, knowledges and environments.
If you are interested to attend and discuss your research with us, please contact one of the organizers, Nina Wormbs (nina.wormbs@abe.kth.se), Johan Gärdebo (johan.gardebo@abe.kth.se) or Sabine Höhler (sabine.hoehler@abe.kth.se).
[via Eva Åhrén]
Hagströmerbiblioteket på Karolinska institutet söker i första hand en disputerad humanist med stor erfarenhet av att arbeta med äldre tryck och handskrifter. Bibliotekarieutbildning är meriterande men ej ett krav. Mer information här.
Sista ansökningsdag är den 13 maj.
I celebration of today’s solar eclipse (which only reached about 80 % here in Sweden) Jonas Häggblom, conservator at the Center for History of Science, has reproduced some material from a 1914 solar eclipse expedition to Sollefteå in the north of Sweden. The expedition was arranged by the Royal Swedish Academy of Sciences in Stockholm and led by physicist Bernhard Hasselberg (1848-1922).
Some documents relating to the eclipse. In the letter in the middle astronomer Hugo von Zeipel (1873-1959) has calculated the beginning and the end of the totality. The notebook to the left is from the actual event, and shows time stamps during the eclipse. Image: Jonas Häggblom/Center for the History of Science, Royal Swedish Academy of Sciences.
Overview of the Sollefteå site. The image of the sun was reflected by mirrors at the wall to the right, through the white tunnel, and into the camera mounted in the shed to the left. Hasselberg is the man with an umbrella in the center of the image. Image: Jonas Häggblom/Center for the History of Science, Royal Swedish Academy of Sciences.
The front end of the camera (right hand side pf the construction in the image above). The image of the sun was reflected by the coelostat to the left, onto the secondary mirror to the right, and into the camera objective in the middle. Image: Jonas Häggblom/Center for the History of Science, Royal Swedish Academy of Sciences.
Some photos of the totality taken from various sites in Sweden. Image: Jonas Häggblom/Center for the History of Science, Royal Swedish Academy of Sciences.
Original documents, images etcetera can be found at the Center for the History of Science at the Royal Swedish Academy of Sciences, Stockholm. In addition the eclipse event was also captured on film, and a six minute film clip, showing among other things Hasselberg in Sollefteå, is preserved at the Archival Film Collections of the Swedish Film Institute. Additional images from the Swedish eclipse expeditions can be found at Uppsala University Library.
[via KTH]
Royal Institute of Technology, Division of History of Science, Technology and Environment, announces 4 PhD positions in environmental humanities.
Applications are invited for 12 Early Stage Researchers (ESRs) to study for a PhD in different locations within the Marie Sklodowska-Curie Innovative Training Network ENHANCE (Environmental Humanities for a Concerned Europe). We seek four (4) PhD students for the Division of History of Science, Technology and Environment, KTH Architecture and the Built Environment, KTH Royal Institute of Technology for our four-year programme in History of Science, Technology and Environment.
The successful candidates will participate in the network’s training activities and work placements in Germany, Italy, Sweden, and the UK. Regular meetings and workshops will supplement the support provided at the different host institutions. ENHANCE is an EU-funded doctoral program consisting of 4 European academic partners which, together with their non-academic associates, operate within a transnational network dedicated to cross-disciplinary research in the Environmental Humanities field. The main aims of ENHANCE are to provide its PhD candidates with the academic and complementary skills training to place them at the forefront of a new generation of Environmental Humanities research; to lay down the foundation for a structured, sustainable approach to doctoral training in Environmental Humanities at the EU level; and to provide potential employment in a wide variety of environmentally oriented careers including an academic career. Research and training will concentrate on three major areas––natural disasters and cultures of risk, history of science and technology, and environmental ethics––and will address a series of core interlocking issues: wilderness and conservation; flooding and drought; climate change and risk; and waste, environmental justice, and environmental health.
Deadline for applications 20 April 2015
More information here.
Nu har är programmet för 2015 års upplaga av Teknik- och vetenskapshistoriska dagar spikat. Finns att läsa här.
By Jenny Beckman
Department of History of Science and Ideas
Uppsala University
What is a scientific publication and why was this question so important in the early 19th century? Scientists did not agree how scientific results should be published, in terms of language or medium. At the same time, publications and establishing priority of discovery were increasingly important to scientists seeking positions in schools and universities.
The famous Swedish chemist Jöns Jacob Berzelius (1779-1848) participated in many priority disputes in his field, and also engaged in institutional reforms, in launching scientific journals, and in trying to set a standard for proper scientific publication. In this project, I will use Berzelius’ practices and pronouncements on publication to study norms of scientific communication in a period of institutional change. I argue that Berzelius’ view is a particularly revealing one: an international figure in chemistry, publishing mainly in Swedish, and wielding his power through translations and international disciples.
The purpose of the project is threefold. First, to shed light on the development of the scientific journal as a medium, and modern norms of publication. Second, to contribute to the discussion of publication practices as an integral part of the “great transformation” of scientific institutions in the early 19th century. Third, Berzelius’ particular problems of communicating with a wide chemical community from his peripheral position demonstrate the importance of a transnational perspective on these developments.
Berzelius painted by Olof Johan Södermark (1790-1848). (Wikipedia commons)
[via UU]
Institutionen för idé- och lärdomshistoria är en forskningsintensiv miljö med forskning inom vetenskapshistoria, medicinhistoria, intellektuell historia, utbildningshistoria och kultur- och mediehistoria. De personer vi söker ska ha en historiskt inriktad magister- eller masterexamen i ämnen och inriktningar med relevans för vetenskapshistoria. Vid bedömningen av ansökningar läggs störst vikt vid examensarbetet men också forskningsplanens kvalitet är av stor betydelse. Vi är internationellt inriktade och ser gärna sökande med examen från och erfarenhet av universitetsmiljöer utanför Sverige.
Avdelningen för vetenskapshistoria är en forskningsenhet inom Institutionen för idé- och lärdomshistoria. Anställningen ingår i Avdelningens forskningsprogram som syftar till att studera hur sätten att få kunskap (av vilka naturvetenskapen är ett) uppkommit och utvecklats i sina speciella sociala och kulturella miljöer. Ett närstudium av tekniker för kunskapsproduktion och den ömsesidiga interaktionen mellan olika kunskapssamhällen bidrar till att klargöra hur, var och när det särskilda kunskapssätt som kallas ”naturvetenskap” blev till. Forskningsprojektet har sitt fokus på den globala utvecklingen från senare delen av 1600-talet till början av 1900-talet.
Sökanden är välkomna att inkomma med forskningsförslag som anknyter till ovannämnda fält eller närliggande områden. Mer information om Avdelningens forskningsprojekt finns här.
Utbildning på forskarnivå omfattar fyra år och finansieras med anställning som doktorand. Doktoranderna skall bedriva sin utbildning på forskarnivå på heltid och aktivt delta i institutionens verksamhet. Arbetsspråket vid Avdelningen för vetenskapshistoria är engelska. Närvaro vid institutionens seminarier och deltagande i institutionens vardag och sociala aktivititer förväntas. Tjänstgöring, högst 20%, inom administration och/eller undervisning kan komma ifråga.
Grundläggande behörighet har den som har avlagt examen på avancerad nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 på avancerad nivå, eller på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet om det finns särskilda skäl. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, d.v.s. grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng eller motsvarande kunskaper som förvärvats i någon annan ordning inom eller utom landet, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015.
Särskild behörighet: för studenter med examen före 1 juli 2007 krävs att den sökande inom grundutbildningen har uppnått godkänt resultat om 80 poäng (”gamla” poäng) i idé- och lärdomshistoria eller i annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. För särskild behörighet för studenter med examen på avancerad nivå efter 1 juli 2007 gäller magister- eller masterexamen med idé- och lärdomshistoria som huvudämne eller minst 120 högskolepoäng (tidigare 80) inom ämnet, alternativt motsvarande kunskaper förvärvade inom eller utom landet.
Urval kan komma att ske i relation till tillgänglig handledarkapacitet.
För plats inom utbildningen på forskarnivå gäller: doktoranden skall främst ägna sig åt egen utbildning på forskarnivå. Han/hon får i begränsad omfattning (20%) utföra tjänstgöring vid institutionen som avser utbildning och administrativt arbete.
För gällande regler se Högskoleförordningen, kap 5, 8 och 9, samt universitetets och historisk-filosofiska fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå.
Utbildning på forskarnivå i idé- och lärdomshistoria regleras av ämnets allmänna studieplan. Den kan beställas från institutionen och finns på hemsidan.
Ansökningshandlingar: magister- eller masteruppsats inom ämnet idé- och lärdomshistoria eller närliggande ämnesområden, samt en forskningsplan på högst 3000 ord rörande planerat avhandlingsämne. Därutöver kort CV samt andra handlingar och dokument den sökande önskar åberopa.
Om antagningsprocessen: i antagningsprocessen till forskarutbildningen är det i första hand den sökandes inlämnade magister-/ masteruppsats som bedöms. Rangordningen av de sökande sker efter uppsatsens kvalitet. Som kompletterande underlag lämnas också en forskningsplan in med ansökan där den sökande beskriver ett tänkt avhandlingsämne. Forskningsplanens kvalitet har betydelse för rangordningen i de fall då uppsatserna bedöms hålla likvärdig kvalitet. I antagningsprocessen kan det också bli aktuellt att intervjua ett urval av de sökande. En begränsning i sammanhanget är institutionens möjlighet att tillhandahålla lämplig handledarkompetens.
Forskningsplanens utformning: forskningsplanen ska vara högst 3000 ord. Den bör i första hand beskriva och precisera den fråga eller problem som den sökande vill ta sig an samt klargöra den tänkta undersökningens relevans i relation till tidigare forskning. Planen bör också innehålla kortare diskussioner om möjliga material för undersökningen och metodologiska överväganden kring potentialen i dessa.
Ansökningsblankett hämtas här eller rekvireras från Eva.Rosendal-Jansson@idehist.uu.se, tel. 018-471 29 54.
Upplysningar lämnas av institutionens prefekt Torbjörn Gustafsson Chorell, tel. 018-471 76 77, Torbjorn.Gustafsson-Chorell@idehist.uu.se; studierektor för forskarutbildningen Sven Widmalm, tel. 018-471 15 81, Sven.Widmalm@idehist.uu.se eller Otto Sibum, tel. 018-471 14 80, otto.sibum@idehist.uu.se.
Välkommen med din skriftliga ansökan senast den 31 mars 2015, UFV-PA 2015/133. Klicka på länken nedan för att komma till ansökningsformuläret.
Institutionen för idé- och lärdomshistoria är en forskningsintensiv miljö med forskning inom vetenskapshistoria, medicinhistoria, intellektuell historia, utbildningshistoria och kultur- och mediehistoria. De personer vi söker ska ha en historiskt inriktad magister- eller masterexamen i ämnen och inriktningar med relevans för dessa områden. Vid bedömningen av ansökningar läggs störst vikt vid examensarbetet men också forskningsplanens kvalitet är av stor betydelse. Vi är internationellt inriktade och ser gärna sökande med examen från och erfarenhet av universitetsmiljöer utanför Sverige. För mer information, se institutionens hemsida.
Utbildning på forskarnivå omfattar fyra år och finansieras med anställning som doktorand. Doktoranderna skall bedriva sin utbildning på forskarnivå på heltid och aktivt delta i institutionens verksamhet. Närvaro vid institutionens seminarier och deltagande i institutionens vardag och sociala aktiviteter förväntas. Tjänstgöring, högst 20 %, inom administration och/eller undervisning kan komma ifråga.
Grundläggande behörighet har den som har avlagt examen på avancerad nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 på avancerad nivå, eller på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet om det finns särskilda skäl. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, d.v.s. grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng eller motsvarande kunskaper som förvärvats i någon annan ordning inom eller utom landet, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015.
Särskild behörighet: för studenter med examen före 1 juli 2007 krävs att den sökande inom grundutbildningen har uppnått godkänt resultat om 80 poäng (”gamla” poäng) i idé- och lärdomshistoria eller i annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. För särskild behörighet för studenter med examen på avancerad nivå efter 1 juli 2007 gäller magister- eller masterexamen med idé- och lärdomshistoria som huvudämne eller minst 120 högskolepoäng (tidigare 80) inom ämnet, alternativt motsvarande kunskaper förvärvade inom eller utom landet.
Urval kan komma att ske i relation till tillgänglig handledarkapacitet.
För plats inom utbildningen på forskarnivå gäller: doktoranden skall främst ägna sig åt egen utbildning på forskarnivå. Han/hon får i begränsad omfattning (20%) utföra tjänstgöring vid institutionen som avser utbildning och administrativt arbete.
För gällande regler se Högskoleförordningen, kap 5, 8 och 9, samt universitetets och historisk-filosofiska fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå.
Utbildning på forskarnivå i idé- och lärdomshistoria regleras av ämnets allmänna studieplan. Den kan beställas från institutionen och finns på hemsidan.
Ansökningshandlingar: magister- eller masteruppsats inom ämnet idé- och lärdomshistoria eller närliggande ämnesområden, samt en forskningsplan på högst 3000 ord rörande planerat avhandlingsämne. Därutöver kort CV samt andra handlingar och dokument den sökande önskar åberopa.
Om antagningsprocessen: i antagningsprocessen till forskarutbildningen är det i första hand den sökandes inlämnade magister-/ masteruppsats som bedöms. Rangordningen av de sökande sker efter uppsatsens kvalitet. Som kompletterande underlag lämnas också en forskningsplan in med ansökan där den sökande beskriver ett tänkt avhandlingsämne. Forskningsplanens kvalitet har betydelse för rangordningen i de fall då uppsatserna bedöms hålla likvärdig kvalitet. I antagningsprocessen kan det också bli aktuellt att intervjua ett urval av de sökande. En begränsning i sammanhanget är institutionens möjlighet att tillhandahålla lämplig handledarkompetens.
Forskningsplanens utformning: forskningsplanen ska vara högst 3000 ord. Den bör i första hand beskriva och precisera den fråga eller problem som den sökande vill ta sig an samt klargöra den tänkta undersökningens relevans i relation till tidigare forskning. Planen bör också innehålla kortare diskussioner om möjliga material för undersökningen och metodologiska överväganden kring potentialen i dessa.
Ansökningsblankett hämtas här eller rekvireras från Eva.Rosendal-Jansson@idehist.uu.se, tel. 018-471 29 54.
Upplysningar lämnas av institutionens prefekt Torbjörn Gustafsson Chorell, tel. 018‑ 471 76 77, Torbjorn.Gustafsson-Chorell@idehist.uu.se, studierektor för forskarutbildningen Sven Widmalm, tel. 018-471 15 81, Sven.Widmalm@idehist.uu.se.
Välkommen med din ansökan senast den 31 mars 2015, UFV-PA 2015/132. Klicka här för att komma till ansökningsformuläret.
Tillträde tidigast 2015-09-01.
Vetenskapshistoria 